[N.N]

Snart nytt år och man kanske skulle ta och ge sig på en sammanfattning av året. Men det får bli en annan dag. Idag hann jag med lite kortare butiksbesök i jakt på reafynd. Blev bara en morgonrock till andra lägenheten. Kunde nog ha blivit mer om jag hade haft mer tid.

Har köpt mig en tidig julklapp som jag nu håller på att utforska. Stor fördel att jag äntligen har fixat att det trådlösa nätverket funkar igen. Vet inte varför jag inte kunde komma på hur jag skulle göra tidigare. Fattar iofs inte varför det slutade funka heller.

Det blev ingen längre tur till centrum för jag valde att sitta kvar hemma och kolla på körnoter inför morgondagen. Tog en kort sväng dit för att köpa en deo framförallt, men jag lyckades faktiskt även köpa en jacka. Yes box, så kan det gå. Till mitt försvar säger jag att jag tänkt på att köpa en ny jacka då den jag un använt under hösten nog egentligen är en sommarjacka som jag köpte på H&M för.. hm... 4-5 år sedan? Den börjar se trött ut. Och så var det rea 50% Märke G-star RAW. Tycker att det märket brukar ha snygga kläder, men för dyra för att jag ska köpa dem. Å andra sidan kan man ju tänka sig att det vore bättre att köpa några dyra plagg som verkligen ser bra ut istället för flera billiga som inte håller formen.

Sitter och äter frukost och löser Melodikrysset, eller åtminstone försöker. Saknar Ms musikkunskaper märker jag. Han kan betydligt många fler Jules Sylvain-dängor än jag... Efter frukost och Melodikryss funderar jag på att knata iväg till Farsta Centrum och ströva i butiker. De har någon slags kampanj i veckan och har skickat ut rabattkuponghäften med 20% rabatt på många ställen. Fast egentligen vet jag inte om jag behöver handla något. Det är bara lyxkonsumtion isåfall och det klingar ändå lite illa i mina öron. I måndags utnyttjade jag i alla fall en av kupongerna. Då köpte jag en mysig pyjamas så nu vill jag verkligen inte kliva upp på morgonen!

Eftersom jag slutade lite tidigare idag, dag före röd dag, gick jag av i Bergshamra på väg hem från jobbet. Gick först in på Coop och köpte lite Loka och lösviktsgodis. Bakom mig i kön till kassan hojtade en gammal man med rollator till kassörskan "Hallå! Ska du inte ringa in en till kassa? Vi är många som står här nu!". Jag blev rätt förvånad måste jag säga. Framför mig stod en farbror (som skulle köpa en STOR brieost, vilket jag också blev lite förvånad över. Av någon anledning tror jag inte att gamla människor är storkonsumenter av brieostar, utan bara av svensk husmanskost, men det är ju förstås fördomsfullt av mig), en tant höll på att betala och förutom den hojtande mannen var det bara en till i kön. Och vi var ju inga storhandlare någon av oss. Jag var nästan sugen på att fråga om han ville gå före mig, eftersom han verkade ha så bråttom. Hursomhelst öppn ades en till kassa och där ställde sig en äldre man med en smörgåstårta - som han inte kunde betala eftersom han in...

Letade rätt på tre gömmor efter jobbet idag. Letade utanför sjukhuset i Danderyd idag. Hittade återigen fina platser som jag aldrig hittat annars. Det är så häftigt att bara vika av från en väg, gå några hundra meter från ett hus, promenera åt motsatt håll och plötsligt känna det som att man är på ett helt annat ställe än man var nyss. Förra veckan var jag ute i mörkret, det var spännande. Kändes som att jag var mitt ute i skogen, fast jag var bara några hundra meter från tunnelbanestationen. Intressant nog var jag rädd för vilda djur... Eller mer specifikt, grävlingar... Fast det enda djur jag träffade på var en lös hund som nog blev lika skrämd som jag. Får se när nästa letande blir av, hinner nog inte med fler den här veckan tyvärr. Känns som att det finns oändligt många geocachar att logga i Stockholm :)

For the love you bring, won't mean a thing Unless you sing, sing, sing, sing Texten kommer från Travis låt Sing som jag mer eller mindre glömt, men som plötsligt dök upp i mitt huvud. Har varit på körhelg i Sala med Danderyds vokalensemble och känner mig just nu mycket tacksam (och trött). Tacksam över att ha fått förutsättningar för att kunna få uppleva så vacker musik. Åt middag framför TVn och Idol. Upplever att de flesta låter så lika varandra. Stönar och skriker. Lite för förutsägbart, men samtidigt vore deltagarna dumma ifall de försökte hitta på nåt helt annorlunda. För det är ju inte direkt det som de söker...

Kände för att bryta av med något snabbläst istället för de ganska långsamma böcker jag läser just nu och M hade boken stående i bokhyllan. Deckare som utspelar sig i Oslo där kriminalkommisarie Hanne Wilhelmsen med kollegor utreder ett kvadrupelmord i en lägenhet i de finare kvarteren några dagar innan julafton. Boken uppfyllde önskemålet om att vara snabbläst och var väl hyfsat spännande, men ingen historia som jag kommer att minnas särskilt (och nästan redan glömt).

Idag cyklade vi till Flatenbadet för att testa den badplatsen. Varmt i vattnet och trevlig badsjö. Inte alltför trångt heller på stranden. Tyvärr har jag inte hunnit vara ute så mycket tidigare i sommar och nu är jag således lite väl rödfärgad på framför allt baksidan av låren... Blir inget solande imorgon då jag jobbar på akuten 9-19. Tog med en bok till stranden men hade nästan läst ut den redan innan så den räckte inte långt. Har nåt slags mål i år att läsa en bok i veckan (vilket ju inte låter så mycket egentligen). Ligger ungefär 5 böcker efter just nu, men det tror jag att jag tar igen under semestern.

Idag har jag varit i Uppsala med halva ST-gänget och testat operera gråstarr på grisögon. Jag var lite orolig att jag skulle tycka att det var äckligt, men det gick bara fint. Det var väl kanske högstadiets dissektion av koögon som spökade i bakhuvudet... Däremot var det svårt och jag kände mig oerhört klumpig ibland (började med att sticka mig i fingret på skalpellen). Pillrigt värre var det och efter några ögon kände jag att tålamodet började tryta så då fick det bli lite övning på att sy istället, annars hade det kanske slutat med dåligt humör.

Verkar som att Ripasso är trendigt vin just nu...

Anmälde mig till en studiecirkel på ABF i början på våren - Prova på opera. Första tillfället idag och det kändes förstås nervöst.Vad innebar egentligen cirkeln? Sjunga enbart? Agera? Vilka andra skulle gå och vilken nivå skulle det vara? Visade sig vara ett glatt gäng med blandade erfarenheter av sång och olika inställningar till opera. Själv kan jag inte mycket om opera, har nog bara sett två, men jag är sugen på att lära mig att använda rösten på annat sätt. Inser väl själv att man inte lär sig så mycket på 5 tillfällen, men jag kunde ju inte låta bli att anmäla mig när kursen fanns där i katalogen. Alltid nervöst att sjunga upp för andra, men det kändes bra efteråt. Har återigen fått höra att jag är sopran, och det tror jag egentligen på, men jag har inte lärt mig att använda rösten på höjden. Synd att jag inte tagit tag i det tidigare, känns som att jag kunde ha blivit mycket bättre om jag börjat tidigare, men än är det inte för sent..

En man och en pojke, far och son, vandrar genom ett sönderbränt landskap med en varuvagn med filtar och några matkonserver, det enda som de äger. Aska, kyla och regn. Allt känns grått. Vad har hänt? Hur länge har de varit på väg? Vart är de på väg? En berättelse om relationen och kärleken mellan far och son och om hur medkänsla och godhet kan överges när det handlar om att överleva. En fängslande bok som jag nästintill sträckläste. Mannen och pojken på sin väg träffar andra överlevande som inte alltid är så goda och känslan av att aldrig få slappna av påminner lite om filmen 28 dagar senare på ett bra sätt. Språket är bitvis poetiskt. Jag njöt av boken rakt igenom, men efter att ha läst ut boken undrar jag om jag missat något. Fanns det en djupare mening som jag inte riktigt förstod? På den här vägen finns det inga män som talar gudsord. De är borta och jag är kvar och de har tagit med sig världen. Fråga: Hur skiljer sig det som aldrig ska bli från det som aldrig blev? (Utdrag från bo...

Helgen känns som vanligt alldeles för kort. Speciellt som vi gick över till sommartid idag och vi dessutom sov ovanligt länge imorse vilket ledde till att hela dagen blev tokkort. Skyller på det att vi åt middag först kl 21:30... Så nu efter middagen är det alltså dags att gå och lägga sig för att sova. Trist. Tog vårens första joggingtur idag. Gick bättre än jag trodde, men hade urticaria lite här och var när efteråt. Förstår inte vad min hud fått för fnatt i vinter

Har hamnat i ett "lässtim". Tycker det är jättekul att kolla upp nya böcker och planera framtida läsning. Surfar en del på Boktipset förstås. Saknar DNs kultursidor en smula, men å andra sidan har jag ju tid att läsa böckerna nu på tunnelbanan istället för att bara läsa recensioner av böckerna. Beställde en del pockets på internet och hämtade ut dem häromdagen. Sedan har jag faktiskt köpt en till bok på bokrean, men det var ingen skönlitterär bok, utan en träningsbok jag sneglat på tidigare och nu var till salu för 40:- och då tyckte jag att det var dags att slå till... Senaste inköpen då: Kan jag kan du - Charlotte Perrelli Hundarna - Ola Nilsson Vägen - Cormac McCarthy Den motvillige kommunisten - Colin Cotterill Båten - Nam Le

Gått en sväng på bokrean igen idag. Gick första svängen i onsdags, en andra i torsdags... Köpte några böcker i onsdags och några fler idag. Det roliga med att gå på bokrean är att tillåta sig köpa en massa böcker bara för lyxens skull. Sedan kanske jag inte alltid läser böckerna direkt. En del böcker känns till och med mer som en inredningsdetalj... Fast i år har jag nog hittills lyckats hålla mig ifrån inredningsdetaljböckerna. Årets "skörd" (så långt): Brida - Paulo Coelho Occidentalism - Ian Buruma och Avishai Margalit De från norr kommande leoparderna - Bodil Malmsten Bockfesten - Mario Vargas Llosa Andningsgunga - Herta Müller De fattiga i Lodz - Steve Sem-Sandberg Spill: en damroman - Sigrid Combüchen Sverige atlas Virka amigurumi - Mia Bengtsson Sömmar och stygn - Anita Gunnars Känner mig rätt sugen på att virka någon sån där söt liten sköldpadda. Det var länge sedan jag höll en virknål nu.

Efter ett långt och synnerligen händelserikt liv hamnar Allan Karlsson på det äldrehem han tänker ska bli hans sista anhalt på jorden. Problemet är bara att hälsan vägrar ge vika, och en dag bär det sig inte bättre än att det är dags för honom att fylla tresiffrigt. Pompa och ståt väntar, med kommunalråd och lokaltidning på plats. Ett spektakel så oönskat av Allan att han i stället kliver ut genom fönstret. Därmed är han på rymmen från sitt eget födelsedagskalas. I hastigheten råkar Allan få med sig en väska som han bara skulle vakta ett slag och strax har han både tjuvar och poliser efter sig. - från bokens baksida Hur många har egentligen läst denna bok? Jag har aldrig sett en och samma bok på samma ställe så ofta. På tunnelbanan har det hänt att jag sett tre personer sitta och läsa i varsitt exemplar på de närmaste 16 sätena. I väntrummet på jobbet ser jag den rätt ofta också. Jag var kanske måttligt intresserad ändå av att läsa boken, men det blev av eftersom jag lånade den av min ...

Dvärgen är i tjänst vid hovet i ett litet furstendöme i renässansens Italien. Han är 26 tum lång, han betraktar sin omvärld med kalla grå ögon, och nästan allt han ser fyller honom med förakt och avsky: kärlek, ideal och drömmar, vetenskap och konst - allt som är fritt och mänskligt i positiv mening. Hans livsluft är list och lönnmord, grymhet och förstörelse. Han kan bara förstå det han hatar, och han vet att makten alltid behöver honom. Jag köpte boken för flera år sedan efter att min pappa hade pratat om den efter att, tror jag, min bror läst den i skolan (?). Jag har börjat läsa den vid ett par tillfällen tidigare, men av någon anledning inte fastnat. Kanske är det så att de första sidorna går lite trögt, eller så var inte tiden rätt just då. Möjligen hade Lagerkvist en djupare mening med boken men jag finner den mest underhållande. Dvärgens hat mot allt och alla är på ett sätt uppfriskande . Samtidigt är han en tragisk figur som är väldigt ensam, en roll han på ett sätt valt, men ...

Året är 2058, vi lever i en hälsodiktatur. Det är inte längre bara önskvärt att medborgarna sköter sin hälsa, det är en plikt. Staten är mindre intresserad av våra åsikter än av våra blodvärden. Alla medborgare måste utöva idrott, rapporter om sömn och näringsintag är obligatoriska. Mia Holl är ung, vacker och begåvad men framför allt oberoende. Hennesbror har anklagats för våldtäkt och tagit sitt liv, men det systemet, här kallat metoden, egentligen lägger honom till last är hans vägran att sköta sig och sin kropp. Mia anser att han är oskyldig och tvingas nu inför domstol försvara sin kärlek till brodern. Lite besviken blev jag. När jag läste bokens baksida blev jag helt klart intresserad av att läsa boken. Jag tycker om dystopi-klassiker som Kallocain och 1984 så jag hade höga förväntningar på denna nya bok. En bit in i boken infinner sig en slags hopplöshetskänsla och klaustrofobi. Den känslan tillsammans med tanken på hur samhället kan utvecklas till en extrem hälsosamhet är vad ...

Oscar Waos korta förunderliga liv kretsar kring en dominikansk familj i New Jersey och kring släktens svartaste får: Oscar. Han är fet, ful och utstött och livrädd för flickor. Till släktens förtret lägger han all tid på rollspel och fantasyberättelser - hans högsta önskan är att bli en dominikansk J.R.R. Tolkien. Oscars olycka beror på fuk, förbannelsen som har förföljt familjen i generationer och orsakat död och splittring. Det är fuk som tvingar Oscars vilda mor Belicia att fly sitt hemland, som får Oscars syster Lola att raka av sig håret och rymma hemifrån, och som har sett till att släkten har drabbats av sorger och olyckor, förföljelse och tortyr. Men en dag får Oscar nog. Oscar Waos korta förunderliga liv är en snabb, rolig och streetsmart skildring av andra generationens invandrare i USA och av Dominikanska republikens blodiga historia under diktator Trujillo - Dominikanska republikens egen Sauron. Med detaljrikedom och omfattande kunskap om såväl fantasy som historia har Daz ...

Boken handlar om personerna portvakten Renée Michel och 12-åriga Paloma Josse som bor i samma hus i Paris. Boken är skriven i berättande form omväxlande av Renée och Paloma, med viss övervikt för Renée. Renée är en kvinna som arbetar som portvakt i ett rikemanshus. Hon intresserar sig för kultur i de flesta former, men försöker dölja sitt intresse och kunnande genom att leva upp till en schablonbild om vad en portvakt ska veta, bete sig och vara intresserad av. Hon lever tillsammans med sin katt som är den enda som kanske vet vem hon egentligen är. Paloma är en flicka som anser sig mer intelligent än de flesta i sin ålder, och kanske även de vuxna. Även Paloma försöker dölja sin kunskap, åtminstone i skolan. Hon bor tillsammans med sina föräldrar och sin syster. En dag flyttar den japanske mannen Kakuro Ozu in i huset vilket påverkar både Renées och Palomas liv. Jag tror jag hade för stora förväntningar på boken. I början blev jag irriterad på båda personernas sätt att se ned på andra ...

Visar sig att jag har svårt att hitta något namn på bloggen som jag kan vara nöjd med, därmed är nu bloggen namnlös. Ett slags nyårslöfte är att läsa mer böcker i år. Jag har sagt upp min prenumeration på DN efter att jag haft tidningen under ett år. Kommer nog att sakna den då och då, men det blir väldigt mycket papper att återvinna och jag hinner inte läsa igenom hela tidningen heller. I och med att jag istället kommer att läsa Metro på tunnelbanan kommer jag ha mer tid att läsa böcker eftersom Metro bara räcker ena vägen. För att hitta förslag på böcker att läsa är jag medlem på www.boktipset.se där man poängsätter böcker man läst och därefter får förslag på böcker man möjligen kan gilla utifrån de betyg man satt. Bokbloggar finns det också en del och då kan man hitta en del läsutmaningar. Jag har varit inne och nosat på det redan förra året, men det rann ut i sanden. I år ska jag försöka vara med, men det känns lite jobbigt att man ska skriva nåt slags omdöme om boken man läst. Kä...

Nytt år, nytt utseende, nya tag... Man kan med facit i hand säga att antalet inlägg i bloggen under fjolåret var sparsamt. Vi får se hur det blir i år...