[N.N]

Gått en sväng på bokrean igen idag. Gick första svängen i onsdags, en andra i torsdags... Köpte några böcker i onsdags och några fler idag. Det roliga med att gå på bokrean är att tillåta sig köpa en massa böcker bara för lyxens skull. Sedan kanske jag inte alltid läser böckerna direkt. En del böcker känns till och med mer som en inredningsdetalj... Fast i år har jag nog hittills lyckats hålla mig ifrån inredningsdetaljböckerna. Årets "skörd" (så långt): Brida - Paulo Coelho Occidentalism - Ian Buruma och Avishai Margalit De från norr kommande leoparderna - Bodil Malmsten Bockfesten - Mario Vargas Llosa Andningsgunga - Herta Müller De fattiga i Lodz - Steve Sem-Sandberg Spill: en damroman - Sigrid Combüchen Sverige atlas Virka amigurumi - Mia Bengtsson Sömmar och stygn - Anita Gunnars Känner mig rätt sugen på att virka någon sån där söt liten sköldpadda. Det var länge sedan jag höll en virknål nu.

Efter ett långt och synnerligen händelserikt liv hamnar Allan Karlsson på det äldrehem han tänker ska bli hans sista anhalt på jorden. Problemet är bara att hälsan vägrar ge vika, och en dag bär det sig inte bättre än att det är dags för honom att fylla tresiffrigt. Pompa och ståt väntar, med kommunalråd och lokaltidning på plats. Ett spektakel så oönskat av Allan att han i stället kliver ut genom fönstret. Därmed är han på rymmen från sitt eget födelsedagskalas. I hastigheten råkar Allan få med sig en väska som han bara skulle vakta ett slag och strax har han både tjuvar och poliser efter sig. - från bokens baksida Hur många har egentligen läst denna bok? Jag har aldrig sett en och samma bok på samma ställe så ofta. På tunnelbanan har det hänt att jag sett tre personer sitta och läsa i varsitt exemplar på de närmaste 16 sätena. I väntrummet på jobbet ser jag den rätt ofta också. Jag var kanske måttligt intresserad ändå av att läsa boken, men det blev av eftersom jag lånade den av min ...

Dvärgen är i tjänst vid hovet i ett litet furstendöme i renässansens Italien. Han är 26 tum lång, han betraktar sin omvärld med kalla grå ögon, och nästan allt han ser fyller honom med förakt och avsky: kärlek, ideal och drömmar, vetenskap och konst - allt som är fritt och mänskligt i positiv mening. Hans livsluft är list och lönnmord, grymhet och förstörelse. Han kan bara förstå det han hatar, och han vet att makten alltid behöver honom. Jag köpte boken för flera år sedan efter att min pappa hade pratat om den efter att, tror jag, min bror läst den i skolan (?). Jag har börjat läsa den vid ett par tillfällen tidigare, men av någon anledning inte fastnat. Kanske är det så att de första sidorna går lite trögt, eller så var inte tiden rätt just då. Möjligen hade Lagerkvist en djupare mening med boken men jag finner den mest underhållande. Dvärgens hat mot allt och alla är på ett sätt uppfriskande . Samtidigt är han en tragisk figur som är väldigt ensam, en roll han på ett sätt valt, men ...

Året är 2058, vi lever i en hälsodiktatur. Det är inte längre bara önskvärt att medborgarna sköter sin hälsa, det är en plikt. Staten är mindre intresserad av våra åsikter än av våra blodvärden. Alla medborgare måste utöva idrott, rapporter om sömn och näringsintag är obligatoriska. Mia Holl är ung, vacker och begåvad men framför allt oberoende. Hennesbror har anklagats för våldtäkt och tagit sitt liv, men det systemet, här kallat metoden, egentligen lägger honom till last är hans vägran att sköta sig och sin kropp. Mia anser att han är oskyldig och tvingas nu inför domstol försvara sin kärlek till brodern. Lite besviken blev jag. När jag läste bokens baksida blev jag helt klart intresserad av att läsa boken. Jag tycker om dystopi-klassiker som Kallocain och 1984 så jag hade höga förväntningar på denna nya bok. En bit in i boken infinner sig en slags hopplöshetskänsla och klaustrofobi. Den känslan tillsammans med tanken på hur samhället kan utvecklas till en extrem hälsosamhet är vad ...

Oscar Waos korta förunderliga liv kretsar kring en dominikansk familj i New Jersey och kring släktens svartaste får: Oscar. Han är fet, ful och utstött och livrädd för flickor. Till släktens förtret lägger han all tid på rollspel och fantasyberättelser - hans högsta önskan är att bli en dominikansk J.R.R. Tolkien. Oscars olycka beror på fuk, förbannelsen som har förföljt familjen i generationer och orsakat död och splittring. Det är fuk som tvingar Oscars vilda mor Belicia att fly sitt hemland, som får Oscars syster Lola att raka av sig håret och rymma hemifrån, och som har sett till att släkten har drabbats av sorger och olyckor, förföljelse och tortyr. Men en dag får Oscar nog. Oscar Waos korta förunderliga liv är en snabb, rolig och streetsmart skildring av andra generationens invandrare i USA och av Dominikanska republikens blodiga historia under diktator Trujillo - Dominikanska republikens egen Sauron. Med detaljrikedom och omfattande kunskap om såväl fantasy som historia har Daz ...

Boken handlar om personerna portvakten Renée Michel och 12-åriga Paloma Josse som bor i samma hus i Paris. Boken är skriven i berättande form omväxlande av Renée och Paloma, med viss övervikt för Renée. Renée är en kvinna som arbetar som portvakt i ett rikemanshus. Hon intresserar sig för kultur i de flesta former, men försöker dölja sitt intresse och kunnande genom att leva upp till en schablonbild om vad en portvakt ska veta, bete sig och vara intresserad av. Hon lever tillsammans med sin katt som är den enda som kanske vet vem hon egentligen är. Paloma är en flicka som anser sig mer intelligent än de flesta i sin ålder, och kanske även de vuxna. Även Paloma försöker dölja sin kunskap, åtminstone i skolan. Hon bor tillsammans med sina föräldrar och sin syster. En dag flyttar den japanske mannen Kakuro Ozu in i huset vilket påverkar både Renées och Palomas liv. Jag tror jag hade för stora förväntningar på boken. I början blev jag irriterad på båda personernas sätt att se ned på andra ...

Visar sig att jag har svårt att hitta något namn på bloggen som jag kan vara nöjd med, därmed är nu bloggen namnlös. Ett slags nyårslöfte är att läsa mer böcker i år. Jag har sagt upp min prenumeration på DN efter att jag haft tidningen under ett år. Kommer nog att sakna den då och då, men det blir väldigt mycket papper att återvinna och jag hinner inte läsa igenom hela tidningen heller. I och med att jag istället kommer att läsa Metro på tunnelbanan kommer jag ha mer tid att läsa böcker eftersom Metro bara räcker ena vägen. För att hitta förslag på böcker att läsa är jag medlem på www.boktipset.se där man poängsätter böcker man läst och därefter får förslag på böcker man möjligen kan gilla utifrån de betyg man satt. Bokbloggar finns det också en del och då kan man hitta en del läsutmaningar. Jag har varit inne och nosat på det redan förra året, men det rann ut i sanden. I år ska jag försöka vara med, men det känns lite jobbigt att man ska skriva nåt slags omdöme om boken man läst. Kä...