Sömn

Sömn ska ju vara en av de eviga huvudbryen för nyblivna föräldrar. Så även för mig. Jag har lånat böcker och läst på forum, pratat med BVC osv angående det här med sömnen. De första månaderna för att jag tyckte att T sov för lite under dagen, senare mer för att det är så trist när hon ska skrika och gasta varje gång hon ska sova. När jag läst i böckerna har de utgått, mer eller mindre, från att problemet har varit nattsömnen och att barnet vaknar flera gånger/natt och att föräldern inte får sova.  T har nästan hela tiden haft samma nattmönster med 2 -3 uppvaknanden/natt för att äta och sedan somnat om och jag har inte sett det som ett problem. En härlig period gick det ju dessutom bra att bara lägga henne i sängen på kvällen, gå därifrån och sedan somnade hon själv glad och nöjd. Däremot funkade det sämre på dagen då hon bara skrek och gormade. Skulle vilja hitta mer tips om hur man gör på dagen..

Sedan hon lärde sig att sätta sig upp har det inte funkat att lägga henne på kvällen heller. Det är som att hon måste sätta sig upp, numera ställa sig upp, fast hon egentligen nästan sover. Hon kan ha gnällt och gnuggat ögonen i en halvtimme utan att somna, man lägger henne i sängen och hon smackar lite och blundar och man tror att nu, nu somnar hon, då vrider sig den lilla kroppen ett halvt varv, liksom segar sig upp (ibland tror jag hon fortfarande blundar) och så sitter hon där, med hopknipna ögon och skriker. Eller så åker handen ut till en spjäla i sängen och så liksom måste hon dra sig upp till stående och så står hon där och skriker *suck*. Vi har nu försökt att natta henne i 45 minuter och jag börjar vara riktigt hungrig eftersom vi inte hunnit äta middag ännu (hon verkade nämligen så trött för en timme sedan att vi sköt på vår mat) så jag hoppas hon snart somnar. Ska nog ta och byta av M nu...